Idag är det fredag

Jag tror inte det undgått någon att det är fredag idag!?

Även om jag skulle "Råkat" missa det så blir jag varse när en kollega ringer och skriker "TGIF BABY, TGIF!!!!".
Denna människa har ett par kraftiga lungor, likt ett mistlur blåser hon ut mina trummhinnor så de ligger som en blodig fläck på mitt skrivbord.. PANG rakt ut på andra sidan!!!

Personen i fråga skrattar hysteriskt och slänger luren i örat på mig.
Kvar sitter jag och försöker fundera ut vad fan som precis hände medans det ringer något så fruktansvärt i öronen

Anna kommer inspringandes i mitt rum och ställer sig mitt på golvet och river av några dans-moves som kan jämnföras med något hämtat från en 80'tals musikvideo med MC hammer.

Jag tittar på henne och brister ut i garv...

Du är störd! skrattar jag fram

"Fick du mitt samtal!?"

Ja, ser du inte hur det blöder ur mina öron!?

Anna skrattar och skuttar ut igen.

Just vid den sekunden hon lämnar rummet så inser jag att jag tycker Anna är märklig... sammtidigt inser jag att jag ÄLSKAR Spontandans... det är bland det härligaste som finns!!
Men anna är märklig på ett härligt sätt...

Anna är en teatermänniska, det ser man rakt igenom.. i allt hon gör...
Det räcker inte med att hon har ständiga musikprojekt på gång, ständiga musikaler att medverka i och ständiga humörssväningar... såsom konstnärer har...
När hon är låg så är hon riktig låg, hon analyserar, filofserar och likt en blodfylld svulst så tar hon på sig en riktigt bitter mask och har på sig den så alla kan se... nästan lite överdrivet

Och när hon är glad!?
Ja då kan man räkna med att man ser det, hon sjunger högt och ljudligt, hon studsar runt och skrattar.. hon är övertydlig med vad hon känner.

Även om jag tycker det är märkligt så har jag på något vis blivit tillfreds med det.. jag har accepterat att hon "är som hon är".. för att hon är TYDLIG..
Jag vet PRECIS vart jag har henne
Är hon skitförbannad en dag så ser jag det direkt och håller mig borta, jag vill inte bli indragen i hennes blaj.

JÄTTE SKÖNT om än VÄLDIGT märkligt, märkligt i den bemärkelse att jag inte är van vid ett sådant humör.

Idag ska jag i.a.f bjuda henne på middag hos mig, eventuellt ska vi till en av hennes vänner på fest
"Han Spelar Cello" förklarade hon entusiastiskt....

Ja, det kan man ju bara inte missa hörni!
Han spelar cello, tänk er det!?

Så ikväll kommer jag leva på den vilda sidan med musikerna, kanske får man rentutav se en sånhär "Cello" det vore något för mitt blåa öga att skåda!


Trevlig Helg!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback