R.I.P

Igår åkte vi in akut med vårt marsvin Russini (AKA Russinet)
Hon var illa därann, hon bara låg i buren och var inte lika studsig som annars.
På morgonen så tittade jag till henne men hon vilel inte komma ut ur huset utan låg mest i öppningen av huset och kikade ut.

När jag kom hem från jobb så lyfte jag bort huset och där inne låg hon, JÄTTE smal och helt medtagen..

Vi åkte så fort vi kunde och satt i 4 timmar och väntade på vår tur... väntade och väntade...

När vi äntligen fick komma till så gick de ner till operation med henne för att kolla så hon inte hade fått något i halsen som gjorde att hon inte åt eller kunde pipa längre.
De hittade inget

Deras första alternativ var såklart avlivning men vi var inte intresserade av detta..
De kunde erbjuda att C-vitamin chocka henne och tvångsmata henne med andra ord ta in henne för behandling..
Vi ville ge det en chans i.a.f men vi visste nästan att vi skulle få ta besultet om avlivning dagen efter..

Vå åkte hem och båda grät i bilen, sen satt vi hemma och grät i varsitt rum, helt ensamma...
Det var skönt, jag orkar inte att folk daltar med mig när jag gråter för då blir det bara värre. skulle folk komma fram och krama om mig och säga att allt ordnar sig så skulle jag verkligen bryta ihop och storböla...

Så där satt vi, jag låg i sängen och storgrät in i en kudde och A satt ute i varsdagrummet och pratade med katterna om att de ALDRIG fick bli sjuka..
Nahla var helt våt i pälsen eftersom A hade gråtit över henne...

Nästa Person som säger "Tur det inte var katterna i.a.f" kan ta sig i RÖVEN!!
Jag förstår vad folk menar, men jag kan ändå inte hjälpa att det känns som ett knivhugg i bröstet

Typ som om vi inte skulle älska marsvinen lika mycket?! vad är det för jävla skitsnack...

Det första min mamma sa var: Usch vad hemskt, men bättre att låta henne somna in än att betala dyra sjukhusräkningar.

VA!!!????

Om hon kan överleva genom att de tar hand om henne ett tag så är det bättre ön att bara konstatera
 "Nej men orka, döda den jäveln istället. det kostar för mycket"

För er info så kostar en natt på sjukhus 365:-
Och en avlivning kostar 225:-

Jag betalar gärna de 140:- för att hon ska få leva..Nu gjrde hon ju inte det ändå...

Nåväl... Veterinären hade ringt mig 2 ggr inatt vid 01,00 men jag sov så jag fick samtalet imorse precis när jag kom till jobb

"Tyvärr så har jag tråkiga nyheter om Russinet"
Och där brast det för mig, igen....

Inte nog med att jag inte ätit något sedan lunch IGÅR på jobb + att jag sovit dåligt hela natten.. så möts man av detta på morgonen...


Så just nu känns det SKIT... riktigt jävla mycket skit...

Måste hitta ett hem för den andra, marsvin är ju flockdjur och hon lär märka när hennes syster är borta.. då är jag rädd för att hon också blir deppig och bara DÖR...

Jag satt och funderade på alla djur jag haft tidigare, alla små gnagare.. dessa söta varelser...

Jag hade en sirbirisk dvärghamster när jag var yngre, den bets som FAN.
En riktig elak jäkel kan man lugnt påstå!
Jag fick ta DEN med mina vintervantar för att ens kunna gulla med den..

Mamma sa att vi kunde åka till butiken och lämna tillbaka den, Sagt och gjort.
Hon tog hand om det där, jag slapp behöva tänka på det mer.
Den skulle ju ändå tillbaka där den kom ifrån, vilket jag tröstade mig med.

På min 20-års dag så sitter släkten, vänner och familj ute på terassen i Bara och firar.
Då kläcker min syster ur sig att Pappa hade tagit hamstern och tryckt ner den i en hink med vatten tills bubblorna slutade, och så skrattade hon..

HON skrattade...(tyckte väl det var skämtsamt?)

Och jag grät....Hatade min familj och önskade död över dem allihop, för ett tillfälle.. en millesekund.. på min 20-års dag...
---------------------------------------------------
Sandra berättade precis att hon & Hennes syster hade varsin kanin, en hane och en hona.. de befann sig i varsin bur men knu***de genom gallret och det blev en jäkla massa ungar som de gav bort, till slut så var de tvugna att göra sig av med kaninerna... Föräldrarna tog hand om detta åt dem..

Några år sedan fick hon reda på att föräldrarna hade lagat kaninerna och att familjen ätit det till middag....

Så kan man ju också göra.....

Vidrigt....

Kommentarer
Postat av: Sandra

Fattar inte hur folk kan skratta åt en berättelse om hur de mördar ett djur??! Kan man kan inte ens kosta på djuret en human avlivning, EFTER att ha provat att sälja/skänka det via annonser och vänner bekanta utan resultat?! Blir så jävla arg på sådant. Nåja, det är iaf skönt att hon dog på sjukhuset, för att ha Taz i mina händer när han tog sitt sista andetag, och sedan vara tvungen att hålla i den livlösa kroppen och veta att han inte andades mer, var fan det värsta jag varit med om, någonsin. Spelar ingen roll att jag bara haft honom i ett par veckor, lika lite som det spelar roll för dig att andra tycker att Russinet "bara var ett marsvin". För det svider ändå.

2007-09-06 @ 14:19:00
Postat av: Sanni

Nä, inte Russinet! Jag blev jätteledsen när jag läste det, har ju passat den lilla parveln och fäste mig vid henne :( Hade själv ett marsvin när jag var liten och älskade henne. En dag låg hon platt och blå under höet i buren och hon hade inte ens varit sjuk innan. Jag vet fortfarande inte vad som hände med henne, men jag misstänkte ett tag att pappa hade råkat sätta sig på henne i fåtöljen och inte vågat erkänna det..
Mina barn ska aldrig få ha djur, det är så fruktansvärt när de dör. De lever ju alldeles för kort tid tyvärr.

2007-09-07 @ 17:27:57
Postat av: Miia

KRAM


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback