Ännu ett inlägg om vänner..
Jag hade en vän, en vän som jag tyckte väldigt mycket om...
denna vännen skaffade sig pojkvän, ett riktigt svin till pojkvän..
inte nog med att han smekte mig mellan benen på en fest, jag höll på att byta om inne på hans toalett oh då stod han utanför och skrek att jag skulle öppna...
Han pratade även med mig och en annan tjekompis på msn och berättade då hur han skulle ta hand om oss...
Jag sparade alla meddelande och visade sedan detta för min kompis... hon såg allting och blev ledsen men stannade hos honom.. efter ett tag föste hon bort mig.. stängde ur mig helt ur hennes liv.. hon klarade inte av att jag konfronterade henne eller hennes pojkvän.... jag blev den onda i hela sammanhanget...
Jag blev ledsen och förbannad över hur hon kunde välja det aset framför mig.. men kärleken är blind sägs det ju...
Jag försökte förgäves att få någon sorts kontakt men henne, jag gav upp ganska fort...
vi gick ut gymnasiumet och jag kunde inte bry mig mindre om vad som hände med henne, jag visste att han var ett svin och jag visste att hon inte hade en enda vän kvar...
Efter ett år så hörde hon av sig på msn, hon berättade att hon varit dum som sagt upp vänskapen med mig.. att hon förstod om jag hatade henne.. att hon insett att han bara är skit jada jada jada..
jag berättade precis som jag kände, jag hatade inte henne men jag var förbannad och besviken på henne....
jag skrev att jag alltid tyckt illa om honom och att hon vet om vad jag tycker...
nu har det gått ytterligare några månader sedan vi hördes sist.. hon skickade ett sms på julafton eller nyår..
Igår skrev hon igen...
" det är slut mellan oss, jag hoppas jag är så stark att jag inte går tillbaka. Kramar XXX "
Jag tyckte det var skönt för henne men försöker att inte bry mig så mycket..
Jag skrev tillbaka
"jag hoppas du inte går tillbaka, dax att hitta någon som uppskattar och älskar dig för den du är! jag har sagt det innan och tycker fortfarande att du förtjänar bättre"
pojkvän tyckte inte att jag skulle skriva tillbaka
"nu passar det tydligen att ringa"
var väl det han ville förmedla med det han sa
och han har rätt.. !!
Hon skrev tillbaka
"ja jkag orkar inte mer o det är dax att gå vidare på egna ben. förlåt alexandra"
Det gör så ont i mitt hjärta! egentligen vill jag bara krama om henne och berätta att allting kommer att bli bra! att hon kan prata med mig om allt.. vi var trots allt riktigt goda vänner...
Jag hatar mig själv för att känna så.....
Borde jag skicka ett sms där jag skriver att om hon vill kan hon prata med mig?
Eller ska jag skriva att VI borde prata ut om allt som hänt.. där kanske jag kan få en chans att berätta hur hon fick mig att känna sig... och jag kanske kan få reda på VARFÖR det hände...
Vad ska jag göra?
denna vännen skaffade sig pojkvän, ett riktigt svin till pojkvän..
inte nog med att han smekte mig mellan benen på en fest, jag höll på att byta om inne på hans toalett oh då stod han utanför och skrek att jag skulle öppna...
Han pratade även med mig och en annan tjekompis på msn och berättade då hur han skulle ta hand om oss...
Jag sparade alla meddelande och visade sedan detta för min kompis... hon såg allting och blev ledsen men stannade hos honom.. efter ett tag föste hon bort mig.. stängde ur mig helt ur hennes liv.. hon klarade inte av att jag konfronterade henne eller hennes pojkvän.... jag blev den onda i hela sammanhanget...
Jag blev ledsen och förbannad över hur hon kunde välja det aset framför mig.. men kärleken är blind sägs det ju...
Jag försökte förgäves att få någon sorts kontakt men henne, jag gav upp ganska fort...
vi gick ut gymnasiumet och jag kunde inte bry mig mindre om vad som hände med henne, jag visste att han var ett svin och jag visste att hon inte hade en enda vän kvar...
Efter ett år så hörde hon av sig på msn, hon berättade att hon varit dum som sagt upp vänskapen med mig.. att hon förstod om jag hatade henne.. att hon insett att han bara är skit jada jada jada..
jag berättade precis som jag kände, jag hatade inte henne men jag var förbannad och besviken på henne....
jag skrev att jag alltid tyckt illa om honom och att hon vet om vad jag tycker...
nu har det gått ytterligare några månader sedan vi hördes sist.. hon skickade ett sms på julafton eller nyår..
Igår skrev hon igen...
" det är slut mellan oss, jag hoppas jag är så stark att jag inte går tillbaka. Kramar XXX "
Jag tyckte det var skönt för henne men försöker att inte bry mig så mycket..
Jag skrev tillbaka
"jag hoppas du inte går tillbaka, dax att hitta någon som uppskattar och älskar dig för den du är! jag har sagt det innan och tycker fortfarande att du förtjänar bättre"
pojkvän tyckte inte att jag skulle skriva tillbaka
"nu passar det tydligen att ringa"
var väl det han ville förmedla med det han sa
och han har rätt.. !!
Hon skrev tillbaka
"ja jkag orkar inte mer o det är dax att gå vidare på egna ben. förlåt alexandra"
Det gör så ont i mitt hjärta! egentligen vill jag bara krama om henne och berätta att allting kommer att bli bra! att hon kan prata med mig om allt.. vi var trots allt riktigt goda vänner...
Jag hatar mig själv för att känna så.....
Borde jag skicka ett sms där jag skriver att om hon vill kan hon prata med mig?
Eller ska jag skriva att VI borde prata ut om allt som hänt.. där kanske jag kan få en chans att berätta hur hon fick mig att känna sig... och jag kanske kan få reda på VARFÖR det hände...
Vad ska jag göra?
Kommentarer
Postat av: Sanni
hon betedde sig jävligt illa men förtjänar en andra chans tycker jag. sätt dej ner med henne och snacka, hör vad hon har att säga om det som hände. hon var trots allt inte så gammal när hon träffade honom och man gör ju dumma saker ibland. var lite avvaktande bara och se om hon verkar ha skärpt sig.
puss!
Trackback